Kräver insats mot olyckor inom lantbruket

Skånska Dagbladet

Lund För att minska olycksriskerna måste lantbruket betraktas som en livsmedelsindustri samtidigt som skadestatistiken synliggörs och arbetsmiljön utvecklas.

Det anser Lundaforskaren Kerstin Nilsson som bland annat undersökt lantbrukares attityder till, och erfarenheter av, barns uppväxt i lantbruksmiljö.
Det visar sig att de som själva vuxit upp på lantbruk har en mindre restriktiv inställning till i vilka miljöer på gården de egna barnen får vistas, och till vilka arbetsuppgifter som är lämpliga för barn.
Kerstin Nilsson, som forskar inom arbets- och miljömedicin och undervisar på Sveriges lantbruksuniversitet, pekar även på att det inte bedrivs något kontinuerligt arbete för att förebygga olyckor inom svenskt lantbruk, och på att arbetsmiljö inte när något obligatoriskt moment på utbildningar för dem som ska bli chefer och arbetsledare.
Av statistiken framgår att fyra-sju barn årligen omkommer i lantbruksolyckor. Mest olycksdrabbade är pojkar i åldern 10-18 år men förskolebarnen är överrepresenterade när det gäller dödsolyckor.
Kerstin Nilsson konstaterar bland annat att närheten mellan bostadshus och ekonomibyggnader, stallar och maskinparker i sig innebär risker.

Pojkar är mer drabbade av olyckor relaterade till maskiner medan det bland flickor är vanligare med olyckor kopplade till djur.
Kerstin Nilsson rekommenderar att barnen får följa med ut i lantbruksverksamheten enbart när föräldrarna är lediga och har möjlighet till god uppsikt.
Var tredje lantbruksolycka drabbar en familjemedlem, och en annan speciellt utsatt grupp är äldre lantbrukare.
Det kan bero på att de arbetar vidare på samma sätt som tidigare upp i hög ålder, trots att syn, hörsel och reaktionsförmåga kan ha avtagit.
Forskningen visar också att äldre lantbrukare i mindre utsträckning än yngre tar till sig nya rön som skulle kunna innebära ökad säkerhet.

view Skånska Dagbladet