Lundaskola firar tio år med ny musikal

Skånska Dagbladet

Mitt i Lund ligger Lunds Dans- och Musikalgymnasium, en skola där mycket kretsar kring sång och dans. Just nu jobbar man inför ett jubileum som firas med en nyskriven musikal. Tidningen tittade in hos en skola där eleverna inte vill gå hem.

– Tänk att få vara för evigt ung… bilden måste ändras och jag måste bestå. Jag skulle ge min själ!
Eleverna har audition och läser replikerna ur Doria mot varandra i olika konstellationer. Det gör de framför en panel bestående av skolans konstnärlige ledare Martin Palmqvist, sångläraren Maria Appel, dansläraren Elena Franzén och musikalmakarna Ola Hörling och Jan-Erik Sääf.
Det är mycket som ska stämma, inte minst kemin mellan dem på scenen och det är många elever som är intresserade av att ta sig an någon av rollerna.

Musikalen Doria är baserad på Oscar Wildes Dorian Grays porträtt, men titelrollen har blivit kvinna liksom flera av de andra rollerna. Som så ofta i den här typen av klasser finns det fler kvinnliga elever, men musikaler med en sådan rollfördelning är väldigt ovanliga.
– Vi har medvetet gjort så att vi har skapat många biroller, många mindre roller och många ensemblescener, säger Ola Hörling.
Doria är involverad i modevärlden, vilket ger Hörling och Sääf utrymme att skapa scener med spännande inslag.
– Som catwalken, säger Jan-Erik Sääf. Den är sceniskt tacksam. Där kan man även göra spännande koreografier.

Att göra en musikal på temat Dorian Grays porträtt är något som Ola och Jan-Erik har haft planer på länge.
– Det roliga är att första akten är nutid och andra tjugofem år framåt i tiden, säger Jan-Erik.
– Och hur dansar vi då, hur klär vi oss då? säger Ola Hörling.
Ett ständigt intressant ämne som berörs är också identitet. Vem man är, vem man vill vara.
– Den här historien handlar ju om det, och det är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det är ett ämne som vår värld är så upptagen av också, säger Ola Hörling.
Martin Palmqvist startade gymnasiet tillsammans med rektor Ingrid Norrgren. När vi pratar skolans tio år med Martin slås han av hur många lärare som valt att stanna kvar och arbeta på gymnasiet genom många år.
– Vi känner att vi har gjort mycket tillsammans och att skolans rykte sprider sig. Nu har vi folk på scener överallt, många elever kommer direkt från skolan ut i branschen och många väljer också att gå vidare med andra utbildningar.
I Sverige finns bara en högskoleutbildning när det gäller musikal, den i Göteborg. De tar in åtta elever under två år och sedan är det uppehåll trejde året.
– Av de åtta i år är tre våra elever, säger Martin Palmqvist och sträcker på sig lite extra.

Totalt går 180 elever på skolan och för många av dem är Lunds dans- och musikalgymnaisum inte enbart en skola. När tidningen pratar med några av eleverna utanför auditionlokalen berättar de att de ofta stannar kvar och jobbar extra på kvällarna.
Moa Lindström från Bräkne Hoby har precis gjort audition för rollen som Doria.
– Jag älskar den här skolan. Man lägger verkligen ner sitt liv i den och är här från halv åtta till sex. Man bara dansar och sjunger och har roligt med kompisarna. Man har sin fritid i skolan, säger hon.
Hur funkar det med andra ämnen?
– Vi har alla de andra högskoleförberedande ämnena. Man måste lägga till matte 2 som frivilligt val och det gör de flesta, säger Moa Lindström.
Moa tycker det är speciellt och häftigt att arbeta med musikalen Doria.
– Och de kör in ämnet i kurserna, så vi läser Dorian Grays porträtt i svenska.
Ida Knutsson från Malmö hörde talas om skolan via sin syokonsultent.
– Jag tycker att den här skolan går ”the extra mile” eftersom man har spetskompetens på utbildningarna i musikal och dans. Man träffar människor som brinner lika mycket för samma sak.
Hanna Thelander från Stockholm påbörjade en annan utbildning hemma, men sökte sig senare till Lund.
– Jag gick ettan på en musikallinje i Stockholm. Men så hittade jag och en vän videoklipp på youtube från Lunds dans och musikal som gjorde oss intresserade. Vi ringde skolan och vi fick komma ner och göra audition och delta i en jazzklass. Jag kände att det här måste jag göra och jag började förra augusti. Jag ångrar inte alls att jag bytte.

Markus Södergren från Helsingborg har flyttat till Lund för att kunna spendera mer tid i skolan.
– De har öppet till åtta tisdag till torsdag och många vill vara här på kvällarna och utöva det som skolan har spets på. Det är den enda spetsubildningen inom musikal i Sverige som finns här, säger Markus. Vi får lite mer av det goda.
Men det kräver mycket av er också?
– Ja, därför är det många som flyttar ner och bor här. Det är dedikation, säger Markus. Och även om man efter tre år känner att man inte vill satsa på detta så har man det högskoleförberedande ändå.
Att man tar in aspekten hur klasserna ser ut i musikalen Doria tycker Markus är extra bra.
– Det sänder ett bra budskap utåt också.
Rickard Gomes Göthe och Sona Shahid är båda skåningar och går båda på danslinjen.
– Från början när jag sökte hit var jag streetdansare och hade ingen kunskap om modern jazz och balett. Men efter ett tag insåg jag att de stilarna också hjälper mig inom hip hop och street. Det känns bra, säger Sona.
Rickard började med pardans men slutade när danspartnern blev skadad. Nu har han utforskat balett och modern dans.
– Men jag har också upptäckt sång och teater, så mitt liv har blivit större, säger Rickard.

Märta Arvidsson från Norrköping känner att hon hittat rätt på skolan.
– När man kommer hit och folk stannar på kvällarna för att öva, folk vill bli bättre, man vill jobba på de största scenerna, dår är det häftigt, säger hon och menar att det hittade hon aldrig på hemmaplan.
Fanny Lestander är den elev som kommer längst norrifrån, från Arvidsjaur. Hon bor inneboende i Lund och stortrivs.
– Tyvärr fanns inget på närmare håll med musikalutbildning på den här nivån, säger hon.
Kanske längtar hon lite hem på hösten efter pappas prat om älgjakt eller de fina färgerna på fjället.
Men när det är premiär på musikalen kommer folk ända från Norrland?
– Oh ja!
Lunds dans och musikalgymnasium verkar vara en eftertrakad skola, kort sagt. Men att det skulle flyta på så bra vågade Martin Palmqvist knappast hoppas på från början.
– Jag har alltid haft drömmar och mål och aldrig varit rädd för att kämpa. Och Ingrid Norrgren, min kollega, har också haft visioner. Från att vi började för 11-12 år sedan med att skriva ansökningar – det är mycket man ska bli godkänd för – så det har varit ett enormt arbete. Vi hade aldrig skapat en skola förr och vi började med tomma händer.
– Första åren fick vi verkligen fick hålla i pengarna, vi hade bara våra egna pengar. Vi fick be folk att hjälpa oss, vi frågade folk om de var snickare eller målare. Tack vare det klarade man uppstarten. Vi har alltid haft en viss försiktighet. Det måste ju finnas en bra stabilitet i skolan.
De sista två-tre åren har Martin Palmqvist känt att han inte behöver göra allt och offra all tid. Skolan har fått en biträdande rektor.
– Vi har massor av planer på vilken form av kringverksamhet man kan koppla till vårt gymnasium. kanske både i åldersgrupperna före och efter gymnasieåren. Kanske något påbyggnadsår i någon form i samarbete med folkhögskolorna, funderar Martin Palmqvist.

view Skånska Dagbladet