Regeringen går emot OECD-rekommendationer

Lärarnas Tidning

Mycket mer måste göras när det gäller lärarnas arbetsbelastning. Det skriver Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

OECD-rapporten som släpptes förra veckan är en dyster läsning. Lärarlönerna släpar efter och villkoren för lärarna måste bli bättre.

När halva mandatperioden nu har gått konstaterar vi att regeringen har presenterat alldeles för få konkreta förslag för hur lärarprofessionen ska fortsätta att stärkas och hur vi ska få fler skickliga lärare. Än mer anmärkningsvärt är att regeringen gör tvärt emot OECD:s rekommendationer och skär bort 5 000 karriärtjänster. Det duger inte.

Att investera i skolan är att investera i Sveriges framtid. I Moderaternas plan för ett starkare Sverige är därför skolan en bärande del. Oavsett varifrån man kommer ska alla barn och elever ges bästa möjliga förutsättningar att växa och komma till sin rätt. Därför fokuserar vi på att stärka lärarna i deras arbete så att fler elever kan lära sig mer i skolan.

Det börjar med fler skickliga lärare. Moderaterna vill därför fortsätta att höja lärarnas löner med tre miljarder kronor och samtidigt bygga ut karriärtjänsterna. Men till skillnad från regeringen och Helene Hellmark Knutsson, som tog emot OECD:s rapport, är vi inte nöjda. Mer måste göras, inte minst när det kommer till lärarnas arbetsbelastning och arbetsmiljö. Och det är bråttom.

Vi vill ge lärarna mer tid till det så viktiga för- och efter-arbetet men också mer tid tillsammans med eleverna. Därför vill vi införa lärarassistenter för att avlasta det administrativa arbetet. Vi vill också bättre använda digitaliseringens möjligheter så att vi tar bort så mycket administrativt arbete som möjligt. Inte minst gäller detta de nationella proven som borde gå att digitalisera helt och hållet fortare än 2022, vilket är regeringens besked.

Och att så mycket som en fjärdedel av lärarna uppger att de utsatts för hot, våld eller kränkningar är ingenting som vi kan acceptera. Moderaterna vill därför se över skollagen som rör trygghet och studiero i syfte att tydliggöra och stärka lärares rätt att ingripa vid en ordningssituation.

Att mellan 30 och 40 procent av lärarstudenterna hoppar av lärarutbildningen vittnar om att vi måste fortsätta att stärka kvaliteten på lärarutbildningen.

Vi vill därför utöka den lärarhandledda tiden på lärarutbildningen med 50 procent. Vi föreslår också en tuffare antagning samt att ledarskapskompetens, specialpedagogik, digitalisering och andraspråksinlärning ska vara obligatoriska delar i all lärarutbildning.

För att fler lärarstudenter ska fullfölja sin utbildning och fler nya lärare vilja stanna kvar i yrket måste det praktiska hantverket och lärarutbildningens teoretiska delar knytas närmare varandra. Tillsammans med Lärarförbundet Student har vi därför föreslagit att alla lärarstudenter ska mötas av utbildade vfu-handledare och att alla nya lärare ska garanteras en introduktion med en mentor som har fått utbildning för mentorsuppdraget.

OECD pekar också på att våra lärare som har jobbat en tid i skolan måste få bättre möjligheter att utvecklas i yrket. Vi har därför föreslagit att alla lärare ska ha rätt till en obligatorisk och individuell kompetensutvecklingsplan. Till detta vill vi också inrätta ett nationellt professions- och kompetensutvecklingscentra för lärare och skolledare. Detta är avgörande för att främja en utveckling av skolans arbetssätt men framför allt för att stärka professionen.

När halva mandatperioden nu har gått är det därför oroande att regeringen har presenterat så få skarpa och konkreta förslag för hur vi fortsätter stärka lärarna i sitt arbete. I vår plan för ett starkare Sverige är skolan en självklar del. Därför investerar Moderaterna i fler skickliga lärare med bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Det borde också regeringen och inte minst Helene Hellmark Knutsson, som tog emot OECD:s rapport, göra.

Camilla Waltersson Grönvall skolpolitisk talesperson, Moderaterna
view Lärarnas Tidning