Hardenberger tar ton för kammarmusiken

Skånska Dagbladet

När Malmötrumpetaren Håkan Hardenberger turnerar världen runt är det mest som solist framför stora orkestrar. Men den kommande veckan blir det kammarmusik för hela slanten på hemmaplan. Hardenberger är konstnärlig ledare för Malmö Chamber Music, festivalen som äger rum den 21-25 september. Och han står själv på scen under fyra konserter.

Till vardags far han som en skottspole över världen. Eller hur?
– Ja, det gör jag och har alltid gjort, säger Håkan Hardenberger med ett skratt. Men stundtals är jag hemma i Malmö i längre perioder.
Nu är det dags för en vecka på hemmaplan med konserter av det mindre vanliga slaget.
– Trumpeten har ju inte så mycket kammarmusik, vi tillhör ju inte 1800-talet. Men Roland Pöntinen (som också gästar festivalen, red:s anm.) och jag har spelat tillsammans det lilla som finns. Trumpet och piano börjar i stort sett 1905.

Många musiker älskar kammarmusik. Och även i stora orkestrar och med stora maskinerier är det inte bara ”gubben längst fram” som är viktig.
– Idealet är alltid det kammarmusikaliska. Med de allra bästa orkestrarna är det de funktionerna som sätter igång. Man är intensiv, vet var man ska lyssna. Det är de verktygen man använder. Och det är klart att det är roligt att få finslipa de verktygen. Jag har spelat med många orkestrar med stor numerär och som fortfarande spelar med stråkkvartettskommunikation. Desto gladare blir dirigenten när det inte bara är något neutralt som erbjuds.

Håkan Hardenberger har ett stort kontaktnät efter alla sina år på internationella scener. Många av dem som kommer till Malmö Chamber Music är vänner och kollegor han känner väl.
– Men de är inte här för att de är mina kompisar, utan för att de är bra, tillägger han.
Att ha ett väl etablerat samarbete gör allting lättare.
– Det är till exempel så att när Roland Pöntinen och jag repeterar, så säger vi inte mycket till varandra. Mycket i vårt arbete som är intuition. Och Festivaltonsättaren HK Gruber har jag jobbat mycket med. När man gör något för första gången är det klart att man gör så här. Man kan ju bara gå på det man älskar och tycker om- det är det man kan försöka ge till andra.

När Håkan Hardenberger skulle sätta ihop programmet för Malmö Chamber Music började han med att fundera över vad som är urtypen för bilden av kammarmusik.
– Fyra gråhåriga gubbar som sitter och spelar Brahms. Och det är ju fantastiskt! En Brahmsk stråkkvartett är en hel värld. Och det är fantastiskt att upptäcka att bara fyra musiker kan spela musik som är av en dimension som en symfoni. Men det är nästan nidbilden.
Så började Håkan Hardenberger fundera över motsatsen till kvartetten.
– Då hade jag redan i bakhuvudet att jag ville ha Gruber som festivaltonsättare. Sedan hade jag sådan tur att Satie var jubilar. Vad Satie gjorde var att han reagerade mot den tunga tyska borgerliga kulturen och skrev musik i form av ett päron och allt vad det är. Jag tänkte att det är perfekt, för det förklarar mekanismen som skapat modernismen kan man säga, Problemet med att vilja förstå nutidskonst är oftast att det blir ett vacuum. Om jag själv går på museum vill jag kanske bara se vissa saker och hoppar över andra. Men nu har jag gjort en postmodernistisk hängning av tavlorna. Jag har hängt något gammalt och så något nytt bredvid, där de leker med varann.
Håkan Hardenberger medverkar vid fyra konserter under festivalen, på Palladium, Grand öl och mat och Malmö Live. Han dirigerar och gör ett uruppförande.
– Jag vill att det ska finnas ingångar också för dem som inte tycker att man vågar eller begriper tillräckligt. Och man vill också att de jätteinitierade ska finna en utmaning. Man vill visa att det finns levande tonsättare i Malmö, att det finns tonsättare som bott i Malmö. Det är många olika roliga perspektiv man kan hitta.

Det här ska bli årligen återkommande?
– Vi – Musik i Syd och jag – har pratat om tre år så jag planerar för tre år. Men visar Malmöpubliken att man inte vill så får vi lägga oss på en annan nivå. Det händer ju ganska mycket kulturellt. Man kämpar om en inte alltför stor publik.
Håkan Hardenberger hoppas publiken ska hitta till Malmö Chamber Music och att staden ska visa att kammarmusiken har en plats.
– Det finns något i det här att stora upplevelser höjer en. Det gör det lättare att leva, säger han.

Läs mer: ”Vill höja kammarmusikens status”

view Skånska Dagbladet