Regeringens ekonomiska prognoser i budgeten ligger som väntat i linje med bedömningarna som regeringen presenterade på Harpsund i augusti.

– Det här är en budget som präglas av att det arbete vi har bedrivit de senaste två åren har börjat ge resultat, säger Magdalena Andersson (S) på en presskonferens.

Enligt Andersson tog regeringen över de största budgetunderskotten sedan 1990-talets budgetsanering, vilket har lett till en stram finanspolitik. Ovanpå det har regeringen hanterat flyktingkrisen.

– Vi är på väg mot balans och omfattande överskott, säger hon.

Hon tillägger att dyra och ineffektiva åtgärder har avskaffats, vilket stärker statsfinanserna samtidigt som det görs investeringar.

Stabil tillväxt, fler jobb, sjunkande arbetslöshet och starkare offentliga finanser präglar budgeten, enligt finansministern.

– Den senaste prognosen visar att vi har balans redan 2018, säger Magdalena Andersson.

Färska siffror visar att det inte bara blir balans i budgeten tidigare än vad regeringen räknade med på Harpsund. Överskotten 2019–2020 blir enligt den uppdaterade prognosen dessutom större än vad det såg ut att bli i beräkningarna i augusti.

– Sammantaget har vi jämfört med Harpsund reviderat upp den här prognosen med 20 miljarder i förstärkta finanser, säger hon.

En viktig åtgärd för att skapa reformutrymme är att på migrationsområdet se över ersättningssystemet för ensamkommande barn, som gjort att oseriösa aktörer kunnat ta ut oskäliga priser, enligt Magdalena Andersson.

Det nya systemet, med schablonersättning, ska ge sju miljarder i lägre kostnader per år.

– Jag ser många små reformer, men inget samlat helhetsgrepp för att ta tag i de stora utmaningarna: tudelningen på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank.

Stora investeringar i infrastruktur ligger först efter nästa val, konstaterar hon.

– Det känns osäkert om de verkligen blir av. Det är viktiga investeringar för att få en fungerande arbetsmarknad i storstäderna.

Arbetslösheten beräknas bli 6,8 procent i år, 6,3 procent 2017 och 6,3 procent 2018. Målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 blir svårt, enligt finansplanen, enligt vilken arbetslösheten 2020 ligger på 6,2 procent.

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering, som ökat i budget efter budget, har nu reviderats ned enligt finansministern.

– Det här rör sig om ungefär fem miljarder på årsbasis. Och det är naturligtvis bra, inte bara för statsfinanserna, utan också för de sjukskrivna, säger Magdalena Andersson.

Viktigt med matchning

Utmaningarna i framtiden är att hantera 350 000 arbetslösa och cirka 100 000 lediga jobb, vilket kräver åtgärder för att matcha bättre, enligt Magdalena Andersson.

– Vi har den högsta sysselsättningen i hela EU. Vi har faktiskt den högsta sysselsättningen som Eurostat (EU:s statistikmyndighet) någonsin har uppmätt.

Samtidigt konstaterar hon att det finns uppenbara problem att hitta rätt kompetens när arbetsgivarna letar ny personal.

– Det här är viktigt att göra något åt för att vi ska fortsätta ha den tillväxt vi har haft de senaste åren, säger Magdalena Andersson.

För att möta det satsas mer på yrkesutbildningar, där antalet platser mer än fördubblas framöver, som kostar 1 miljard i 2017 års budget.

Regeringen satsar 23,6 miljarder kronor på reformer under 2017. Satsningarna ökar därefter till 28,1 miljarder 2018, 33,4 miljarder 2019 och 36 miljarder 2020.

Den största posten är 10 miljarder per år till kommuner och landsting.

För att delvis få ihop till reformerna planerar regeringen för en samlad finansiering och budgetförstärkningar på 6,4 miljarder kronor 2017, 26,6 miljarder 2018, 31,3 miljarder 2019 och 24,5 miljarder 2020. Därmed lånar regeringen till reformerna 2017.

När det gäller prognosen för den ekonomiska utvecklingen är det två saker som sticker ut, tycker Anna Breman på Swedbank.

– BNP-prognosen för i år och nästa år ser rimlig ut, men 2018 och 2019 ska tillväxten enligt regeringen börja öka igen. Jag förstår inte var den ökningen skulle komma ifrån.

– Det andra är sysselsättningen, som inte går i linje med vår prognos, eller KI:s eller Riksbankens. Vi ser en ökad arbetslöshet mot slutet av 2017, eftersom vi ser att integrationen av de nyanlända på arbetsmarknaden är dålig. Det har inte regeringen med.

I finansplanen spår regeringen att sysselsättningen ökar med 1,8 procent i år och 1,5 procent 2017. Därefter avtar ökningstakten till 0,6 procent 2018.

Inflationen, mätt som KPI, beräknas öka till 1 procent i år, 1,5 procent 2017 och därefter öka till 2,1 procent 2018.

Riksbankens reporänta beräknas ligga på minus 0,5 procent både i år och nästa år för att därefter höjas till 0,3 procent 2018, enligt regeringens bedömning.

Fakta: Budgeten

• Utgifter på 23,6 miljarder kronor.

• Finansiering och budgetförstärkning 6,4 miljarder kronor.

10 miljarder Kommunstöd

3,5 miljarder Flyktingar och integration

1,8 miljarder Klimat

1 miljard Olika sociala satsningar, till exempel flerbarnstillägg

820 miljoner Rut-avdrag för reparationer, växastöd för företag och andra skatteförändringar

390 miljoner Forskning och innovationer

180 miljoner Polisen

175 miljoner Åtgärder mot skatteflykt

100 miljoner Bredband i glesbygd

250 miljoner Övrigt

• Höjd inkomstskatt, fler får betala statlig skatt

• Höjd alkoholskatt

• Höjd bensinskatt

• Kemikalieskatt

• Bankskatt

• Besparingar på extratjänster och traineejobb

(TT)